Rapport från Indien resan februari 2018.

Den 19 februari anlände vi till Delhi. Direkt hade jag möte med PSI India’s (www.psi.org.in) Managing Director Mr Pritpal Marjara – som berättade om PSI’s engagemang och arbetssätt riktat mot kvinnors och flickors hälsa och säkerhet. Jag kommer koppla ihop denna organisation med vår kontakt i Deogarh och se om det kan komma ut något ut av det. Vi har en bra kontakt där med myndigheterna och kanske kan något av PSI’s program kunna startas i Rajsamand School District. Skolan är en av de bästa marknadsplatserna för att lära ut om hälsa och rättigheter.

Kontakten med PSI har jag fått via ett möte för stiftelser i Lüzern där Eva Bjurström och jag deltog. Mötet är en samlingsplats för stiftelser som är drivna av kvinnor och som riktar sig mot hälsa och utbildning av kvinnor.

Tillbaks till Indien. Nästa möte på agendan var ett besök hos vårt skolprojekt i Maidan Garhi i södra Delhi och samarbetspartnern ANK. Detta projekt är så välskött – skolan håller idag 90 barn i extraundervisning. Vi får utförliga kvartalsrapporter och Jyoti och Abicheck som driver detta tillsammans med SbS gör det på ett utomordentligt bra sätt.

När vi började vårt samarbete här för sju år sedan så fanns det inom området fler barn som inte alls gick till skolan. Idag får alla barn skolundervisning genom Government Schools. Och av dessa söker sig 90-100 till våra skollokaler för att få stöd och extra hjälp med undervisningen.
Förutom undervisning anordnar man också art projects, yoga och ibland utflykter.

Dagen efter reste vi via Udaipur till Deogarh. Hela vårt program i Deogarh sammanställdes av vår man Shatrunjai Singh Chundawat som varit med som kontaktman sen allra första början och gjort ett fantastiskt arbete för oss. Utan honom hade vi ej kunnat genomföra våra projekt här.
Nu började vi med ett besök på skolan Paata ki Aati. En av våra allra första skolor som vi samarbetat med i Deogarh, då med att skänka skolbänkar. Bänkarna står kvar med SbS namn inritat. Idag håller vi två kvinnliga lärare anställda på skolan.

Nu hade man samlat ihop administration, rektorer och lärare för möte och vi fick då vara med om att med pompa och ståt visas runt, hälsa på i klassrummen – elever fick visa upp sina alster och några unga elever läsa ramsor på engelska (vet inte om de förstod så mycket av innehållet dock) men fint var det. Det fanns en önskan, som jag fick med mig, om bidrag till fler skolbänkar och en projektor.

På eftermiddagen besökte vi en ny skola Bhoondwas – det som inspirerade Shatrunjai och mig själv var ett möte och diskussion med en mycket entusiastisk lärare med utmärkt engelska Mr Gauran Goswami. Under mycket enkla förhållanden (inga skolbänkar ens till de elever som gick i sista årskursen) verkar man ha en utmärkt undervisning. Med hjälp av internet vidarekopplad från en av lärarnas telefon och via projektor försöker man förbättra undervisningsmaterial och med det undervisningen. En skola SbS skall titta närmare på hur vi skulle kunna stödja.

På kvällen bjöds alla ’våra’ lärare in på te till Dev Shree, Shatrunjai och hans fru Bhavnas fantastiska hem och home stay. Jag fick tillfälle att prata med alla lärare, ett speciellt intryck gjorde Ms Mangla Kumari, en ung entusiastisk och framåt lärare som hjälper oss med extraundervisning på flickhemmet som ligger i anslutning till flickskolan.

Dagen efter var det dags för den stora invigningen av Deogarh Secondary High School for Girls, dvs den skola som vi med hjälp av Oscar Properties hjälpt till med att bygga. Vilket mottagande vi fick – Rani Bhooratna Prabha Kumari och jag klippte band efter att både vi och skolan blivit välsignade av hinduisk präst. Allt till trummor och kastade rosenblad – magiskt.

Hela skolgården var täckt med tak och väggar i rosa. En ballustrad för honoratiores, politiker, den kvinnliga rektorn för skolan och representanter för Deogarhs styrande. Efter tal och uppträdande visades jag runt i alla klassrum och den nya administrativa delen av skolan. Nu har även Local Government lovat slutföra bygget med den slutliga fjärde längan och har också bekostat den nya

basketbollplanen. Idag går det över 600 flickor här, varav ca 150 flickor bor på det intilligande flickhemmet.
Min personliga känsla var att SbS nu ’banat vägen’ för bygget och nu tar lokala myndigheter över, med en stolthet kan vi nu gå vidare till andra projekt i Deogarh, satsa på våra kvinnliga lärare och stödja skolor ute på landsbygden.

På vår sista dag, tillbaka i Delhi, träffade jag Dr Suman Sharma och Dr Mandeep Shergill, våra duktiga coacher i Coach to Coach-programmet (Empowerment of teachers to improve their daily work for the sake of the children) tillsammans med representanter för Saalam Baalak Trust.
Vi diskuterade hur vi går vidare med utbildningstillfällena för hemmen DMRC, Aarushi och Udaan. Nand Nagri utbildningarna fortsätter som vanligt 2 ggr/termin.

Deogarh utbildningarna är föreslagna till 1 gång/termin. Vi skall titta på detta och återkomma om ev datum och kostnader. Föreslaget datum är slutet april – början maj.

Sista mötet var med Abicheck från ANK i Maidan Garhi och Helene Forsberg lärare från den svenska skolundervisningen i Delhi. Det finns idag ca 30 svenska elever som går i den amerikanska eller engelska skolan och som ca 2 timmar/vecka har svenskundervisning i språk och kultur. Nu planerar elever och lärare att besöka Maidan Garhi. Ta med sig bakat och dricka och för att elever skall kunna lära känna varandra och ta första steget till förhoppningsvis flera möten och utbyte av kultur och lekar.

Det var allt summerat från denna resa som var mycket positiv och inspirerande. Vi är så stolta att SbS kan uträtta så mycket och ser fram emot att med er fortsätta och göra ännu mer. Tack för att ni stöttar och följer oss, ni gör skillnad!

Marie-Louise Almgren

Grundare, School by School

This slideshow requires JavaScript.

This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.